Nyårsångest

När jag var yngre ung (nu kan man inte prata om att jag är ung överhuvudtaget, medelålders är jag...) hade jag ångest vid årsskiftet. Det nya året skrämde mig, jag hade inte kontroll över det okända. Nuförtiden bryr jag mig knappt, jag sov när klockan slog tolv i natt, fyrverkeriet fick hålla på för sig själv. Samtidigt kan jag sakna spänningen i det nya. I skolan, när vårterminen började, fick vi en ny blyertspenna och ett nytt suddgummi, dessutom skulle alla i klassrummet flytta sida; de som satt till höger flyttade till vänster och tvärtom. De som satt i mittersta raden behövde inte flytta. Det var för att vi inte skulle bli sneda i nacken:)

Inte ens almanackan är ny längre, den har jag använt redan i en månad. Inga nyårslöften tror jag att jag ger, fortsätter på fjolårets med bättre kraft: köp ingen nya kläder så länge ingenting gått sönder. Sy och sticka får jag göra hur mycket jag vill, det är rena terapin.

Det som jag ser fram emot med oro är politiken som drivs i Finland, de som har får mera och de som inte har blir totalt utan. "Sköt dig själv och skit i andra!" Och egoismen och hårdheten skrämmer, också bland mina vänner och bekanta. Jag kan inte se världen så svart och vit som endel gör, det mesta är ganska grått vilket gör det mycket besvärligare. Det är svårt när världen inte är enkel.

Året börjar inget vidare, förkylningen fortsätter och i kväll har jag lite feber. Hoppas det är bättre i morgon, jag hade tänkt fara till Hangö och fotografera. Jag har abstinensbesvär efter Hangös stränder.

Här kommer ett potpurri av bilder från året som gått.