Veckoslutstankar

Oj vad jag är trött efter veckoslutets Fotoskola men mycket inspirerad. Jag var helt fascinerad av Heikki Willamos föreläsning (kolla hans fotografier här), hans funderingar och livsfilosofi. Nuförtiden tar han riktigt suddiga bilder men det gör att de blir mytiska och mystiska. Han har fått kritik för att skärpan är på fel ställe och att man ska inte ta fotografier som han gör. Det tycker jag är ett ganska inskränkt sätt att se på fotografi. Släpp hämningarna och låt dig sugas in i berättelsen bilden förmedlar istället.

Här kommer mitt blygsamma resultat (jämfört med Willamos, å andra sidan är han proffs) av veckoslutets fotografering. Det blåste ordentligt på fredagen och jag älskar stormande hav med det är hopplöst att fotografera. Idag svallade gammal bränning mot stränderna, det är det mest avslappnande ljudet jag vet och jag saknar det i Ekenäs. Det skulle nästan vara värt att flytta till Hangö för ha det nära.

En snäll farbror vi träffade på och som villigt lät sig fotograferas