På kvällen efter den första långa kursdagen, tog jag kameran med mig och gick på stan. Det var vackert ljus i skymningen. När det blev riktigt mörkt gick jag till en tygaffär men hittade ingenting och jag fortsatte till en klädaffär men inte hittade jag något där heller (förutom en alldeles för dyr väska men jag skyller på migränen för jag såg inte siffrorna på prislappen ordentligt och jag var för trött för att reagera i kassan). Ganska ofta när jag går i affärer nuförtiden hittar jag ingenting och det är inte bristen på varor men det finns väldigt lite personligt, det mesta ser likadant eller liknande ut, mycket i polyester eller akryl. Det blir inte bättre för vad får de i lön som syr? Det blir mera och mera obehagligt allt efter jag kommer längre i textilartesan-studierna. Vi talar om hållbart och miljövänligt material och återvinning. Jag tycker om att fynda tyg på loppis som kan bli en kjol eller klänning. Det om något blir personligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar